”Occupied With Imaginations”, fem konstnärer. Richard Årlin,IONAS PROPHETA 1471 & variationer på ett tema av Dürer (lilla rummet). 10 februari – 3 mars

”Occupied With Imaginations”, fem konstnärer. Richard Årlin,IONAS PROPHETA 1471 & variationer på ett tema av Dürer (lilla rummet). 10 februari – 3 mars
20 december, 2017 Galleri Ping-Pong
In gamla

Johan Furåker, Lisa Jonasson, Susanne Johansson, Jesper Nyrén och Morten Skrøder Lund.

It is with great pleasure that we present the exhibition ”Occupied With Imaginations”. It is an exhibition about painting, its various expressions and forms, but also about the artistic process. The title of the exhibition is based on the experience of being totally engaged and absorbed by the work of producing art. It is a state of mind where the ego is suppressed or just exists in relation to the eye and the hand.
Painterly expressions are almost inexhaustible and are constantly changing. They engage with each other, influence and contradict each other. In the exhibition there is an interaction between figurative, conceptual and abstract representations, as well as meticulous, precise and free flowing expression. But what on the surface may appear as an unmanageable amount of painterly strategies, is in fact a matter of choices and consequences.

The artists in this exhibition are rooted in the depths of their own personal concentration and follow their own path in order to make sensible decisions. It is the ability to hang on to a personal process that gives each artist and each work its particular expression and strength.

2

Morten Skrøder Lund ”Utan titel”.

huvud

Susanne Johansson
For the time being VIII, 2014 Olja på pannå, 95×80 cm

windows-1252''

 

 

RICHARD ÅRLIN, IONAS PROPHETA 1471
& variationer på ett tema av Dürer

Vad gör människan när hon får ett uppdrag? Ett Uppdrag, inte en förfrågan om att springa ett ärende eller en alldaglig begäran att utföra den ena eller andra sysslan. Till omständigheterna hör att uppdragsgivaren inte hör denna världen till, utan är dess skapare som fortfar att vaka över sin skapelse och att ingripa i dess gång – att föra människorna och deras värld på rätta vägar. Den Uppdragsgivare som talar till Jona, ende sonen till en änka i Sarepthath, är ingen mindre än Fadern.

Han är Gud, och han befaller Jona att resa till den stora staden Nineve och hålla en straffpredikan för dess syndiga befolkning. Men Jona skräms av kallelsen att bli profet och försöker fly undan den uppgift han finner sig övermäktig. Han går ombord på ett skepp och tänker fly över haven för att undkomma Guds ansikte. ”Men”, säger den gammaltestamentliga texten i bokkonstnären Richard Årlins nygjorda översättning från latinet, ”Gud sände en hård vind så att havet piskades upp i en väldig storm och skeppet var nära att brytas sönder.” I vanlig ordning, lika vanlig då som nu, letar skepparen och sjömännen efter en syndabock och finner Jona. Faktiskt erkänner han själv sin skuld och ber att bli kastad över bord, att offras för att blidka Gud.
Från denna punkt är historien välkänd och har fängslat åhörare genom alla tider. En valfisk slukar Jona, som tillbringar tre dagar och tre nätter i det väldiga havslevande däggdjurets buk. Efter att ha bett till Herren blir Jona uppspydd på torra land, och beger sig sedan till Nineve för att fullgöra sitt uppdrag.
Berättelsen är inte helt slut därigenom, ytterligare läxor återstår för Jona att lära i det märkliga mellanhavande han råkat in i med sin grälsjuke men klarsynte Gud. Slutet är hållet i försonlig ton, läsaren anar att Jona kommer att acceptera Guds medlidande med den ångerköpta befolkningen i Nineve och att hans egen klagan över tillvaron är förfelad. Det är bättre att leva i glädje och vidsynthet än i bitterhet och självömkan, verkar vara vad den i denna bibelbok påfallande humane gudomen har att meddela.
Det är den magnifika bilden av den lilla människan tumlande runt i valens mage som stannat i de flestas minnen, medan berättelsens religiösa och moraliska aspekter tenderat att falla bort. Den risken föreligger knappast här. Richard Årlin har om någon närläst. Inte bara har han översatt texten, han har handsatt den på såväl svenska som Versio Vulgatas latin i Sweynheym & Pannarts utgåva (Rom 1471). Varje enskild typ har han gjutit och varje matris har han tillverkat själv. Ja, varje pappersark som han handtryckt har han också själv tillverkat, lumpen som papperet gjorts av har han själv rivit och malt. Alla led i produktionsprocessen har han, den hängivnaste av konsthantverkare, lärt sig behärska till mästerskap.
Det ligger inte långt bort att tänka sig att Richard Årlin utför ett uppdrag, en uppgift han till skillnad från Jona, änkans son, aldrig verkar ha skyggat eller tvekat inför. För den skull finns ingen skymt av orättmätig stolthet eller billigt prål i hans person eller hans verk. I den samtida konstvärlden är Richard Årlin till ytterlighet ovanlig genom sin ödmjukhet inför material och hantverk, genom sin yrkeskunskap och skicklighet, genom den svårgripbara ton som ljuder genom hela hans arbete och som låter ana att även konstnären Richard Årlin har en Uppdragsgivare som inte är av denna världen.

Jonas Ellerström

windows-1252''

windows-1252''

Richard Årlin